Nürnberg 2025: Survivor berättar om historiens mörker
Den 9 november 2025 går Auschwitz-överlevaren Ernst Michel in på pressläktaren i justitiepalatset i Nürnberg när rättegången mot nazistiska brottslingar fortsätter.

Nürnberg 2025: Survivor berättar om historiens mörker
Den 9 november 2025 går Ernst Michel, en 22-årig överlevande från koncentrationslägret Auschwitz, in i pressrutan i hall 600 i justitiepalatset i Nürnberg. Cirka tio meter från honom sitter Hermann Göring, en av de mest framstående åtalade vid Nürnbergrättegången. Stämningen i salen är spänd och ögonblickets historiska tyngd är bokstavligen påtaglig. Sådär ARD mediebibliotek rapporterat, äger denna rättegång rum som en del av de viktiga Nürnbergrättegångarna, som genomfördes mot nazistregimens ledande personer efter andra världskriget.
Nürnbergrättegångarna, som ägde rum mellan den 20 november 1945 och den 14 april 1949, har gått till historien som den första allvarliga juridiska undersökningen av krigsförbrytelser. De ägde rum i Justitiepalatset i Nürnberg och omfattade totalt 13 rättegångar. Huvudförhandlingen, där bland andra Göring, Rudolf Hess och Joachim von Ribbentrop satt i bryggan, var den första inför Internationella militärtribunalen. Högt Wikipedia Här gjordes ett försök att lagföra krigsförbrytare för första gången.
En konstig atmosfär
En annan anmärkningsvärd händelse är det polska vittnet Seweryna Smaglewskas vistelse på Grand Hotel i Nürnberg. 29-åringen är synbart överraskad över den påkostade bal som domare och åklagare firade kvällen innan. Det verkar nästan som om allvaret i de händelser som diskuteras här överskuggas av sådana firanden. ARD dokumenterar hur dessa kontraster ökar det känslomässiga trycket för vittnen och överlevande.
Skådespelarna i Nürnbergrättegångens produktion är också i toppklass. Jonathan Berlin spelar Ernst Michel, medan Katharina Stark spelar Seweryna Smaglewska. Hermann Göring porträtteras av Francis Fulton-Smith. Regi är i händerna på Carsten Gutschmidt och manuset kommer från Dirk Eisfeld.
Bakgrund och betydelse
Nürnbergrättegångarna anses vara en milstolpe i utvecklingen av modern internationell rätt. De kodifierade brott mot fred och krigsförbrytelser för första gången. Kritiken mot rättegångarna, såsom anklagelser om segerrik rättvisa och milda straff, har inte lagt sig än i dag och diskuteras ofta. Ändå ledde Nürnbergs rättspraxis till viktiga internationellt erkända principer, som att även statschefer är ansvariga för sina brott.
Hela genomgången av dessa processer gör det tydligt hur viktig tesen om den "rena Wehrmacht" är, som propagerades av försvarare och före detta militärofficerare. Effekterna av dessa tidiga rättegångar märks än idag, och Nürnbergprinciperna visar sig vara grunden för framtida internationella brottmålsdomstolar och deras ansträngningar att uppnå rättvisa. De Wikipedia-artikel belyser de djupa snitt som dessa rättegångar har lämnat i det juridiska landskapet.
Sammantaget kan man säga att Nürnbergrättegångarna utgör ett viktigt steg i den rättsliga behandlingen av krigsförbrytelser och påminner generationer efter oss om krigets orättvisa och fasor.