ESA skapar artificiell solförmörkelse: fantastiska bilder av korona!

ESA skapar artificiell solförmörkelse: fantastiska bilder av korona!

Den 16 juni 2025 skapade ESA:s satellitpar Proba-3 en spektakulär konstgjord solförmörkelse i rymden. Detta spännande uppdrag kan inte bara ge en inblick i vår sols mysterier, utan också ge viktiga insikter om rymdvädret, vilket kan påverka vår teknologi avsevärt. Som Frankenpost rapporterat har de första bilderna av solkoronan publicerats. Denna yttre atmosfär av solen kan vanligtvis bara ses under en total solförmörkelse.

I mars flög de två satelliterna i Proba-3-programmet i exakt formation. Medan en av satelliterna blockerade solljus, kastades en skugga på cirka 8 cm bred på den andra satelliten, som var 150 meter bort. Detta hade ett teleskop med en 5 cm öppning placerad i mitten av skuggan. Målet med detta tvååriga uppdrag är att lära sig mer om koronala massutkastningar och solstormar, som kan påverka både satelliter och kommunikationer på jorden.

Utmaningen med rymdvädret

De senaste åren har ämnet rymdväder blivit allt viktigare. Fenomen som coronal mass ejections (CME) består av elektroner, protoner och kärnor av tunga grundämnen och kan inte bara producera naturligt ljus som norrsken (Aurora borealis), utan även utsätta människor och teknik för fara. "Det här är de visuellt vackra sidorna av rymdvädret", säger fysikern Stefan Kraft ESA-rapport. Men en CME kan också orsaka massiv skada på infrastruktur och kommunikationssystem.

Richard Christopher Carrington observerade den första stora solhändelsen så tidigt som 1859, som gick till historien som Carrington-händelsen. Denna händelse orsakade massiva störningar på kraftledningar och telegrafer. Skadan som liknande händelser kan orsaka idag är ofattbar. 1989 blev det strömavbrott i Quebec och 2003 blev det störningar i det tyska GPS-systemet.

ESA:s planer

European Space Agency (ESA) planerar att optimera prognoser för rymdväderhändelser för att minimera sådana skador i framtiden. Med en budget på över 30 miljoner euro till 2020, syftar Space Surveillance Program (SSA) till att ge en förvarningsperiod på flera dagar. För att fortsätta att uppnå detta mål har ESA sedan 2009 arbetat med ett omfattande rymdvädersystem som knyter samman expertcentra i Europa.

Ett annat viktigt steg kommer att vara Vigil-uppdraget, som kommer att placera en ny satellit vid Lagrange-punkten L5. Därifrån kommer forskare att kunna observera solaktiviteten på ett sätt som tillåter förutsägelser upp till fyra till fem dagar i förväg. På så sätt kunde astronauterna på ISS varnas i god tid för solexplosioner och därmed bli bättre skyddade.

Denna utveckling visar tydligt hur viktig rymdväderforskning är. Proba-3:s uppdrag kan vara nyckeln till en djupare förståelse av solen och dess inverkan på oss, och förhoppningsvis bidra till att bättre skydda tekniken som bestämmer våra vardagliga liv.