Klimatvandring i Freising: Så här bekämpar vi värmen!

Klimatvandring i Freising: Så här bekämpar vi värmen!

Sen på eftermiddagen den 22 juni 2025 samlades många intresserade på Marienplatz i Freising för att delta i en speciell "klimatvandring". Detta arrangerades av Agenda 21 och Urban Nature Working Group i samarbete med Weihenstein-Triesdorf University of Applied Sciences (HSWT). Med stigande temperaturer och nästan stilla luft blev tillfället desto mer akut. "Här behövs klimatskydd och förbättrad urban infrastruktur", förklarar Stefanie Burger från Federal Nature Conservation Association Sydtyskar rapporterad.

Vandringen åtföljdes av HSWT-studenter som dokumenterade förhållandena på plats med mätapparater och värmekameror. Syftet var att samla in värdefull information om temperatur, vind, luftfuktighet och strålning. Deltagarna fick också möjlighet att fylla i frågeformulär, vars resultat kommer att införlivas i seminarieevenemangen på temat "Stad som ett socialt rum".

Värme i tyska städer

Den nuvarande värmestressen i många tyska städer är särskilt alarmerande: enligt en studie från German Environmental Aid är över 12 miljoner människor drabbade. Som en del av värmekontrollen 2025 fick 31 av 190 städer ett "rött kort" och är därför under särskilt starkt värmetryck tyskt miljöstöd rapporterad. Att chilla och må bra är ofta inte möjligt på grund av extrema temperaturer, särskilt i städer med hög täthet och lite grönyta.

Under dessa spända förhållanden är städer som Mannheim och Ludwigshafen mest drabbade, medan andra som Kiel och Wilhelmshaven lyckligtvis klarar mindre värmestress. Kravet på obligatoriska minimigrönområden för fastigheter och offentliga utrymmen blir allt högre för att förbättra livskvaliteten.

Anpassningstryck och lösningar

Det finns ett växande tryck på städer att vidta snabba och effektiva åtgärder för att anpassa sig till värmestress. Detta är också syftet med klimatvandringen i Freising. Regeln ”3 – 30 – 300” presenteras också som belyser trädens påverkan i stadsrum: trädens synlighet, andelen trädkronor och avståndet till parker är avgörande för att kyla ner stadsklimatet. På den första stationen, Asam-gården, upplevde deltagarna på ett imponerande sätt hur skuggorna från gamla byggnader kan orsaka temperatursvängningar.

Staden är tänkt att förstärkas genom innovativa tillvägagångssätt som gröna fasader, vattendrag och överdimensionerade krukor med träd som insektsmiljöer. Konceptet ”svampstaden” krävs också för att bättre motverka farorna med översvämningar. Behovet av att skapa sammanhängande grönområden som gynnar både människor och djur blir tydligt. Urbana trädgårdsprojekt, som de i högbäddar på Wörth, bidrar också till att luckra upp stadsbilden.

En blick in i framtiden

I en värld som blir allt mer urbaniserad är parker och gröna oaser avgörande för välbefinnandet. Deltagare i vandringen uppmuntras att ta omvägar genom sådana platser – trots allt bidrar de till avkoppling mitt i stadens liv och rörelse. Det stora målet kvarstår: en stad som är blå, grön, cool och värd att leva i, med tillgång för alla och i en anda av miljö och rättvisa mellan generationerna.

Rosenön i Freising är ett exempel på en generationsöverskridande park, men även här rekommenderas försiktighet: risken för gentrifiering i nya grönområden måste tänkas på. Regeln ”3 – 30 – 300”, enligt vilken grönområden inte är en lyx, bör vara vägledande för all framtidsplanering i tyska städer.

En omtanke är nödvändig så att välmåendet återvänder till stadsrum och städer förblir beboeliga för alla. Här kan alla agera och främja efterfrågan på mer grönska och värmeanpassningsåtgärder.