Kolonialrätt i fokus: Föreläsning om minnespolitiken i Würzburg

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 17 juli 2025 kommer Pascale Cancik att diskutera kolonialrättens utmaningar i minneskulturen i Würzburg. Fri entré.

Am 17. Juli 2025 diskutiert Pascale Cancik in Würzburg die Herausforderungen des Kolonialrechts in der Erinnerungskultur. Eintritt frei.
Den 17 juli 2025 kommer Pascale Cancik att diskutera kolonialrättens utmaningar i minneskulturen i Würzburg. Fri entré.

Kolonialrätt i fokus: Föreläsning om minnespolitiken i Würzburg

Ett djupgående ämne kräver ofta en välgrundad diskussion. Den aktuella föreläsningsserien vid Julius Maximilian University i Würzburg är därför tillägnad kolonialrätten och dess långtgående effekter på det tyska samhället idag. Den 17 juli 2025 kommer professor Pascale Cancik att tala om "Kolonialrätt som en utmaning för debatter om minneskulturen". Detta evenemang, som arrangeras av universitetets juridiska fakultet, sätter nya accenter i diskussionen om historisk rättvisa och minneskultur. Inträdet är gratis och ingen anmälan krävs, så alla som är intresserade är välkomna att delta.

Föreläsningsserien ”Würzburg föreläsningar om rättsfilosofi, rättsteori och rättssociologi” syftar till att bygga broar till teori och göra centrala ämnen inom dessa områden tillgängliga. Formatet erbjuder inte bara ett utrymme för akademiskt utbyte, utan uppmuntrar också allmänheten att ta itu med komplexa ämnen. Detaljerade insikter finns också tillgängliga i samband med projektet om postkolonial rättsvetenskap, som leds av Jochen von Bernstorff, Philipp Dann och Isabel Feichtner. Här täpps en forskningslucka i tysk kolonialrätt och juridik, som haft ett avgörande inflytande på den tyska kolonialhistorien, som under lång tid förblev underexponerad i Tysklands minneskultur. Mer information finns här.

Sammankopplingen av lag och historia

Studien om kolonialrättens historiska kontinuiteter visar hur lagen utgjorde tysk kolonialism och påverkade den ända fram till Förbundsrepubliken Tyskland. Brännande frågor ställs också: Hur mottogs, integrerades och legitimerades kolonialrätten av rättsvetenskapen? Detta är särskilt relevant när man betänker att de kollektiva minneskulturerna, som i Tyskland länge var hängivna nationalsocialismens brott, länge skjutit den koloniala erfarenheten i bakgrunden. Medan det tyska imperiets utomeuropeiska ägodelar var försiktiga jämfört med andra europeiska makter, inträffade förlusten av kolonierna med Versaillesfördraget efter bara cirka 35 år. Läs mer om forskningsprojektet här.

Synligheten av Tysklands koloniala och kejserliga historia har ökat de senaste åren. Historisk forskning och aktivistiska initiativ har bidragit till att få upp frågor som folkmordet på Herero- och Nama-folket och debatten om att byta namn på koloniala gatunamn. Diskursen om tysk kolonialhistoria är också viktig mot bakgrund av invandringspolitiken under de senaste två decennierna. Sedan 2000 har personer med invandringshistoria haft rätt till medborgarskap, och det innebär att mångsidiga berättelser har integrerats i den nationella minneskulturen.

Inled aktuella debatter

I sin bok "Whose memory counts? Colonial past and racism today" tar författaren Mark Terkessidis upp frågorna kring det koloniala förflutna och dess koppling till dagens migration. Han förespråkar en seriös debatt om historiskt minne i relation till migration och kolonialism. Det blir tydligt att tidigare orättvisor formar vår nuvarande diskurs och att vi måste vara medvetna om detta ansvar. Diskussionen om dessa frågor bör inte begränsas till evenemanget den 17 juli, utan bör bli en del av en bredare samhällsdiskussion. Mer information finns här.

I denna mening är allmänhetens engagemang i diskussionen om kolonial lag och minneskultur väsentligt. Würzburg-evenemanget erbjuder en värdefull möjlighet att få nya perspektiv och att aktivt delta i denna viktiga diskurs.