Bayerns städer kämpar mot värmestress: var finns skyddet?

Bayerns städer kämpar mot värmestress: var finns skyddet?

Sommarvärmen blir mer och mer av en utmaning för våra städer. En aktuell studie från German Environmental Aid (DUH) visar att värmestressen i frankiska städer bara ligger i medelmåttet. Aschaffenburg, Nürnberg och Fürth är föregångare i Bayern när det kommer till höga nivåer av värme. Effekterna på befolkningen analyserades i totalt elva frankiska städer. Tyvärr fann teamet att inga kommuner rankades i kategorin bästa värmepåverkansindex.

I kategorin hårt förorenade städer finns Bamberg, Augsburg, Schweinfurt och Neu-Ulm. Situationen ser något bättre ut för München; metropolen rankas i mellankategorin. Bayerns hälso- och förebyggandeminister Judith Gerlach tog resultaten som ett tillfälle att varna för riskerna med höga temperaturer. Grupper som är särskilt utsatta inkluderar äldre människor, personer med tidigare sjukdomar, spädbarn och gravida kvinnor. Symtom som yrsel, cirkulationsproblem och kramper kan uppstå vid långvarig värme.

Försiktighetsåtgärder och förebyggande åtgärder

Hur kan samhällen skydda sig själva? Enligt en rapport från Federal Environment Agency är behovet av åtgärder mycket tydligt: ​​"Heat action plans" (HAP) är värdefulla åtgärder för att bättre förbereda befolkningen för värmerelaterade utmaningar. Dessa planer är särskilt användbara eftersom frekvensen och intensiteten av värmeböljor har ökat avsevärt sedan 1970-talet. Extrema somrar som 2003, 2018, 2019 och 2022 kan bli vanligare under de kommande åren, enligt prognoser från Europeiska miljöbyrån.

Efter den varma sommaren 2003 rekommenderade WHO skapandet av sådana planer för att hjälpa äldre människor och kvinnor i synnerhet att minska risken för dödsfall. Aktuella uppgifter visar att 58 % av de lokala förvaltningarna redan känner till rekommendationer för värmehandlingsplaner. Hittills har dock bara fyra kommuner genomfört konkreta värmeåtgärder.

Resurser och samarbete

Som kommer att beskrivas närmare när det gäller värmehandlingsplaner är det stat och kommun som ansvarar för att dessa åtgärder själva genomförs. Federal Environment Agency Men påpekar att framgången i hög grad beror på ansvarsfördelning och anskaffning av resurser. En så kallad ”värmehandlingsplan” innehåller oftast nya stadsbyggnadskoncept, åtgärder för mer urban grönska eller informationskampanjer.

Dessutom betonar rapporterna vikten av att installera fler offentliga dricksvattenfontäner och skapa "coola platser" så att medborgarna kan hitta en plats att dra sig tillbaka till även i varmt väder. Strukturerad förebyggande verksamhet på äldreboenden, daghem och andra stödtjänster kan också ge ett värdefullt bidrag. Fristaten tillhandahåller informationsmaterial och samarbetet mellan kommuner bör stärkas för att ta fram individuellt anpassade planer.

Utmaningarna är tydligt definierade: För att möta klimatförändringarna och den ökande värmen i städerna krävs innovativt tänkande, aktivt agerande och framför allt ett omfattande samarbete mellan förbundsstaterna och kommunerna. Det är det enda sättet vi kan ta oss igenom de kommande varma somrarna på ett säkert sätt.