Uppståndelse om Ahmed: Affischkampanj orsakar het debatt i Nürnberg

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ahmeds affischkampanj i Nürnberg väckte blandade reaktioner och väckte frågor om rasism och identitet.

Ahmeds Plakataktion in Nürnberg sorgt für gemischte Reaktionen und wirft Fragen zu Rassismus und Identität auf.
Ahmeds affischkampanj i Nürnberg väckte blandade reaktioner och väckte frågor om rasism och identitet.

Uppståndelse om Ahmed: Affischkampanj orsakar het debatt i Nürnberg

Valkampanjen för borgmästarvalet i Nürnberg väckte heta diskussioner med en kontroversiell affischkampanj av Ahmed. "Mitt N-ord är Nürnberg" står överdimensionerat på affischerna, och reaktionerna på det är lika blandade som staden själv. Positiva röster på Instagram är entusiastiska, till exempel säger en användare: "Att vända något så negativt till en positiv riktning är sann storhet." Martin Hagen, den tidigare bayerska FDP-statsledaren, ger också förstklassig feedback: "Trevligt!" Kritiken är dock ofta högre, med många användare som beskriver kampanjen som "absolut smaklös" och uppmanar Ahmed att ta bort affischen. Kritiker som författaren Gina Hitsch klagar på att de som drabbas måste göra gratis utbildningsarbete medan Ahmed driver kampanj. De irriterande inläggen visar att N-ordet fortfarande är ett hett ämne.

En särskilt hård dom kommer från aktivisten Jireh Emanuel, som påpekar att kampanjen är tänkt att vara antirasistisk, men har problematiska effekter på normaliseringen av ett historiskt våldsinstrument. Han förklarar att Ahmed saknar nödvändig lyhördhet och utbyte med det drabbade samhället.

Rasism i språkbruk

På tal om språkanvändning: Initiativet "Stoppa N-ord", som grundades i slutet av 2019 i städer som Köln och Bonn, har det tydliga målet att förbjuda N-ordet och det rasistiska språket på tyska. Den grundades som svar på ett domstolsbeslut som inte klassificerade användningen av N-ordet i politiska diskussioner som nedsättande. Språk betyder makt, och i Tyskland har det en lång historia präglad av diskriminering, som går tillbaka till 1600-talet. Rasistiska termer skadar inte bara bilden av marginaliserade grupper, utan även den psykiska hälsan hos de drabbade. Två franska forskare rapporterade den chockerande statistiken att upp till 49 % av den tyska befolkningen tror på existensen av mänskliga raser!

Även Nürnbergs borgmästare Marcus König (CSU) har tagit upp frågan. Han påminner om att staden officiellt förbjöd N-ordet 2024, och betonade att det används som en förolämpning och ett uttryck för våld mot svarta människor. König gör det klart: "Att bekämpa rasism är en central plikt för staten att skydda mänskliga rättigheter."

En vädjan om möjligheter

Trots kritiken förklarar Ahmed att budskapet bakom hans affisch är ett Nürnberg av möjligheter. Här ska alla ha möjlighet att utvecklas oavsett plånbok, ursprung och andra hinder. Under diskussionen framhåller han att han stödjer mångfald med sin egen migrationsbakgrund och sin svarta identitet. Han säger att återkopplingen från Nürnberg-gemenskapen är överväldigande positiv och att han är kapabel till kampanj.

Kontroversen kring Ahmeds affischkampanj understryker behovet av en dialog om rasism och känslighet i språket. Ytterligare utbyte med de drabbade grupperna och ökad medvetenhet i utbildningsinstitutioner skulle kunna visa vägar till ett mer respektfullt och rättvisare samhälle.