Ulm minns: 35 år efter den stora fredsrörelsen!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ta reda på mer om fredsrörelsen i Neu-Ulm på 80-talet, protester mot kärnvapen och viktig politisk utveckling.

Erfahren Sie mehr über die Friedensbewegung in Neu-Ulm der 80er Jahre, Proteste gegen Atomwaffen und wichtige politische Entwicklungen.
Ta reda på mer om fredsrörelsen i Neu-Ulm på 80-talet, protester mot kärnvapen och viktig politisk utveckling.

Ulm minns: 35 år efter den stora fredsrörelsen!

På 1980-talet, en tid av uppvaknande och politisk rörelse, samlades hundratusentals människor på Tysklands gator för att protestera mot kärnvapenkapprustningen. Det var just denna atmosfär som präglade staden Ulm, där Miljöpartiet grundades. Den 22 oktober 1983 bildade 350 000 människor en imponerande mänsklig kedja från Neu-Ulm till Stuttgart för att ta ställning mot stationeringen av amerikanska medeldistansmissiler. SWP rapporterar att en av nyckelpersonerna i denna rörelse var Sigrid Räkel-Rehner, som aktivt engagerade sig för fred och mot kärnvapen.

Dåtidens politiska rörelser präglades av intensiv samhällsdebatt. Sigrid Räkel-Rehner, som kom till Ulm 1975, organiserade informationsstånd och kampanjer som syftade till att öka medvetenheten om farorna med kärnvapen. Deras outtröttliga ansträngningar ledde till grundandet av Miljöpartiet 1980. De uppnådde anmärkningsvärda 12,1 procent av rösterna i Ulm i lokalvalet 1984.

Protester och politiska förändringar

Rörelsen tog ytterligare en avgörande vändning efter Tjernobyl-reaktorkatastrofen 1986. Detta ledde inte bara till ökad medvetenhet om faran med radioaktiv strålning, utan också till ett stort antal protestaktioner i Ulm. Sprängningen av kyltornen på Gundremmingens kärnkraftverk 2025 var ett känslosamt ögonblick för många aktivister. Sigrid Räkel-Rehner var närvarande vid denna betydelsefulla händelse och betonade att ämnet kärnkraft fortfarande är aktuellt i den politiska diskussionen. SWP-höjdpunkter att ämnets relevans också blev synligt genom Natos dubbelbesluts sociala proteströrelser i början av 1980-talet.

De gröna var inte bara en politisk grupp, de blev rösten för en generation som var engagerad i förändring. Räkel-Rehner valdes slutligen till kommunalråd 1984 och förde viktiga frågor som kvinnors rättigheter och social rättvisa till kommunfullmäktige. En annan milstolpe var den första kommunala "kvinnoutfrågningen" 1987 och inrättandet av den första Ulm-kvinnorepresentanten 1988.

En titt på musiklandskapet

Xataka Mobile berichtet, dass Android-Nutzer in der Regel einen vorinstallierten Musik-Player nutzen, häufig verpassen sie aber die Vielzahl an verfügbaren Apps, die kostenlose und benutzerfreundliche Alternativen bieten.

De mest populära apparna för musikspelare inkluderar YouTube Music, AIMP och Pulsar. Dessa appar har användarbetyg över 4 av 5 och har funktioner som anpassningsbara gränssnitt och synkronisering med andra appar. En lista över de bästa gratis musikspelarna presenteras också, vilket kommer att vara av intresse för alla musikälskare.

Berättelserna och minnena av händelserna på 1980-talet visar hur viktigt medborgarnas engagemang var och hur mycket de format det politiska landskapet. Sigrid Räkel-Rehners minnen är en tydlig indikation på att kampen för fred och social rättvisa alltid förblir aktuell.